Jag får väl erkänna att jag inte är på topp just nu , inte alls. Det skulle vara ganska skönt att bara försvinna från allt, bara starta om på en ny plats. Jag är så trött på folk som sviker, folk som man trodde var riktiga vänner men då kan man undra varför dem gör som de gör fast kanske förviso jag som är för känslig (vad vet jag).  Jag råkar bara vara enormt trött på vissa, trött på att vara singel och tröt på att jag inte verkar komma någonstans i livet, jag måste läsa upp min engelska och kan inte göra det till våren och jag har inte tagit körkort än , med min åldersnoja blir det inte mycket lättare heller.

Min åldersnoja fördärvar verkligen i mitt liv och då är jag trots allt bara 20 år men jag känner att jag inte har nått dit i livet som jag vill ha gjort vid denna ålder och gjort de saker som jag vill ha gjort. När folk kan ta det lugnt en dag så känner jag själv att jag absolut inte kan göra det för det känns som att allting snart är slut , typ när som helst och att jag måste hinna med att göra en massa saker hela tiden.
Jag kan verkligen inte förklara hur jobbig den är för mig, men vad ska jag göra åt den?? 

Men jag får vara seriös jag kan inte fly från mina problem utan måste stanna kvar här. Jag vet ju ändå trotsallt att allt säkert snart blir mycket bättre igen. Eller?
Man kanske ska se hösten som en nystart då allting bara kan bli bättre