Kände att detta behövde ett inlägg att skriva om.

Det dumma är att jag inte äns vet hur jag ska skriva en sån här sak.

Men för ett tag sedan så märkte jag att Moa Henrikssons blogg( http://moahenriksson.blogg.se/) låg väldigt högt upp på topplistan på blogglistan och då började läsa den. Shit hur hemskt det var, vilket hemskt liv den familjen tvingats leva.

Jag och min mamma följer bloggen , hon brukar sitta vid den fastadatorn då jag märker att de har skrivit nytt inlägg in den bloggen och då sätter jag mig på golvet med min datorn bredvid henne och läser högt för mamma om flickan och hennes liv, men att läsa högt ur en sådan blogg det är praktiskt taget OMÖJLIGT ! Visst tar jag åt mig när jag läser tyst för mig själv men när jag läser det högt tar det inte lång tid innan jag och mamma sitter där och tårana bara rinner ner. 
Härromdagen dog denna lilla flicka :'( :'(

Jag har läst sånna bloggar innan också tex om andra sjuka barn som dött, om en pojke som blev mobbad i skolan och tog sitt liv, om 2 flickor som hade blivit påkörda av ett tåg fast de vet inte om det var självmord, om en flicka som fick för lite hjälp av sin psykolog så hon hoppade framför ett tåg, om en son som var millitär och sen fick mamman besök av polisen och ja ni kan ju själva gissa vad polisen ville berätta, om en kille som haft spelmissbruk och inte sett någon annan väg än att ta sitt liv, om folk som blivit skaddad så de dött tex i bilolyckor osv.

Det är bara så jäääkla tragiskt varför ska sånt här få hända ?? VARFÖR ?? VARFÖR ???

Man borde ta vara på varandra mera för man vet aldrig när sånt här inträffar, man tänker det där händer inte mig men det var nog exakt så här de mammorna också tänkte men sen plötsligt får man veta att de symtomen man har haft tillhör en obotlig sjukdom eller så plingar polisen plötsligt på dörren och har ett fruktansvärt meddelande till föräldrarna eller så kanske man är ute och kör med bilen då bilen volta och även om man själv klarade sig så är det ju inte alls säkert att ens barn gjorde det. .

Att förlora en familjemedlem måste vara det värsta man kan vara med om och kanske värre om det är ens eget barn. . hur fasiken orkar man fortsätta livet ??

Sen kan man undra varför man dras till att läsa om sånt hära egentligen ??


Jag vet inte riktigt vad jag vill ha utav att skriva ner allt detta men kanske jag bara behöver skriva av mig men sen måste vi inse två saker också 1. Vi måste ta vara på varandra mycket bättre och inte bråka över minsta lilla. 2. Livet är allt för kort det får inte slösas bort. De flesta har nog mycket mindre problem i sina liv som de bygger upp och blir väldigt deppiga över men kom ihåg hur dessa andra stackars människor mår orkar dem så orkar fan vi andra med . .